Bipolär Sjukdom Utbildning och kurser Affektiva tillstånd Orsaken till BP Behandling Livsstil Självhjälp Annhöriginformation Viktiga länkar Allmänt om BP Affektiva tillstånd är en lite mer bredare beskrivning av bipolära sjukdom Ibland hör man människor som spontant säger: "Jag är så deprimerad" så fort de haft en jobbig arbetsdag eller har bråkat med en vän. Sådana känslor går över inom en kort tid. Depression är ett av Sveriges största folkhälsoproblem och beskrivs som ett stort problem. Förekomsten i befolkningen ligger på 4 - 5 %. I ett upptagningsområde på 70 000 människor blir det omkring tretusen personer som vid en given tidpunkt lider av klinisk depression! Endast en mindre del av dessa får idag antidepressiv behandling. Här är en kort sammanfattning av innehållet. Information för sjukvårdspersonal.   Nedstämdhet Med begreppet nedstämdhet menas känslor av dysterhet, tungsinthet, hopplöshet och hjälplöshet. Karaktären är djupare och mer smärtsam än ledsenhet. Nedstämdhet saknar process till skillnad från sorg. Den är konstant och svår att påverka för individen. Nedstämdhet kan i början av ett depressionsinsjuknande uppvisa dygnsvariation med förbättring på eftermiddagen eller mot kvällen. Senare i sjukdomsförloppet utslätas dygnsvariationen och nedstämdheten blir konstant över dygnet. Den går inte att avleda utan finns hela tiden som en grundton, oberoende vad som händer under dagen.   Oro, rastlöshet I början av ett depressionsinsjuknande kommer ofta oron smygande. Den blir skrämmande och irrationell. Det är vanligt att patienten söker en förklaring och själv presenterar en händelse som förknippas med oron. Ofta finns dygnsvariation i början med tydlig försämring på efternatt, morgon och förmiddag. Den sjuke har svårt att sitta still, kan inte komma till ro utan går runt och väcker irritation i familjen eller på arbetet.   Irritabilitet, agitation Den depressionssjuke upplever ofta sig själv - och upplevs av omgivningen - som lättirriterad och labil till humöret. Tålamod saknas för till exempel höga ljud eller oväntade händelser. Irritationen kan uttryckas i irrationell aggressivitet mot omgivningen.   Ångest, konstant panikartad Under depressionsinsjuknandet utvecklas ofta svår ångest. I början är det vanligt med dygnsvariation där morgonen och förmiddagen är värst. Dygnsvariationen upphör dock med tiden. Ångesten blir konstant över dygnet. Panikartade inslag kan dyka upp. Dessa är alltid allvarliga och ett tecken på försämring av tillståndet. Plötsliga självmordstankar är inte ovanligt under paniken.   Initiativlöshet Initiativlöshet kan till en början inte klara uppgifter som skall göras på ett arbete. Senare i sjukdomsförloppet uppstår ofta ett motstånd även mot enklare handlingar, till exempel att sköta hem eller egen hygien. De flesta av vardagens uppgifter för krävande. Patienten sitter apatiskt, oförmögen till någon konstruktiv handling.   Smärtsam känslolöshet Den psykiska känslolösheten är ett mycket obehagligt tillstånd. Den sjuke är oförmögen att uppleva normala känsloreaktioner och är samtidigt medveten om det.   Sexuell oförmåga Sexuella problem som lustbortfall, impotens och oförmåga att nå orgasm är vanligt vid depression. All sexuell dysfunktion är alltså inte biverkningar från mediciner utan kan förbättras under behandling.   Minskat socialt engagemang, isolering Den depressivt sjuke har flera skäl att dra sig undan sociala kontakter, till exempel ångest, irritation, bristande självtillit och försämrad intellektuell funktion. Det har påvisats att personer med återkommande depressioner har minskat socialt kontaktnät och färre viktiga personer i sin omgivning, något som i sig kan försvåra rehabiliteringen och bidra till ökad risk för återinsjuknande   Var går gränsen för att känna sig låg och något ledsen till att det kan räknas som en depression? Låt oss först konstatera att det bara finns några grundkänslor - precis som det finns vissa grundfärger. De som oftast nämns i sammanhanget är fruktan, sorg, vrede, glädje och spänning, men under ytan finns det hundratals mer subtila nyanser. Hit räknas skuld, leda, nervositet eller missmod m.fl. De nyanserna är i själva verket olika kombinationer av våra grundkänslor eller reaktioner på någon av dem. Olika människor har olika register när det gäller känslor. Det finns oräkneliga orsaker som gör att du kan känna dig naturligt deprimerad. Det kan vara en helt normal reaktion utifrån en stark händelse, t.ex. dödsfall inom familjen, arbetslöshet, en svår sjukdom eller någon annan hotande situation. Vid sådana tillfällen kan depression komma att bli en kort erfarenhet, som är en helt normal reaktion på händelsen. Depression är oftast en livslångt återkommande sjukdom. Möjligheterna att behandla depressioner är dock goda, med modern arsenal bör minst 80-90% av alla kunna behandlas framgångsrikt, och återfall till stor del kunna förebyggas eller lindras. Typfallet, där patienten söker för depressiva symtom är någon form av nedstämdhet, svårighet att få saker gjorda, koncentrations - och sömnsvårigheter, tidigt uppvaknande med ångest. Man söker för andra symtom.   I flera fall söker man ofta för andra symtom, och depressionsdiagnosen syns först efter aktivt efterforskande. Diagnosen kan misstänkas när patienten söker, eller på annat sätt blir aktuell på grund av ångest, sömnstörning, vantrivsel på arbetet eller i familjen. Krisreaktion där inte sambandet mellan trauma och reaktion är helt uppenbart, t.ex. fördröjda krisreaktioner p roblem där någon form av skuldproblematik finns med - vara en dålig mor inte klara sitt arbete eller liknande, oro över ekonomi.   Är der en "vanlig" depression? Inte minst viktig är den depression som presenterar sig i bilden av en akut psykos, och som vid debuten kan vara oerhört svår att skilja från en schizofren sådan. Det psykotiska, "märkliga" dominerar symtombilden. Patienten ger dålig kontakt, har vanföreställningar, kanske rösthallucinationer Rörelsemönstret är förlångsammat, präglat av hämning och ambivalens. Denna typ kan debutera i alla åldrar, men särskilt hos ungdomar blir avgränsningen mot schizofreni svår.   Självmord Om patienter med misstänkt depression blir aktuella via remiss eller telefon bör ärendet prioriteras högt och vid en första kontakt helst erbjudas inom en till två veckor, beroende av svårighetsgrad. Allt som inger misstanke om psykotisk valör eller annat talande för hög självmordsrisk är givetvis ett extra observandum, och motiverar ingripande samma dag.   Räcker distriktsläkarens kompetens? Söker du på distriktsläkarmottagningen bör du i okomplicerade fall kunna handläggas där. De inledande behandlingsprinciperna är de samma oavsett vårdnivå. Förutsättningen för remiss till psykiatrin är exempelvis medicinerna inte fungerar som man hoppas på, misstänkt bipolaritet och svårare fall kan inläggning övervägas. Information för sjukvårdspersonal.   Psykoterapeutiska behandlingsmetoder Aktuell forskning visar övertygande, att bästa effekt av behandlingen nås om ett genomarbetat psykologiskt omhändertagande, i vissa fall specifika terapeutiska tekniker, antidepressiv behandling får komplettera varandra så att konfliktområden som underhåller eller fördjupar symtomen undersöks. I all text på denna hemsida är slutsatser och åsikter är helt och hållet baserat på mina egna erfarenheter och på min research. Strävan har varit att teckna ned och sammanställa det som jag funnit överensstämmer med, och är användbart i, för dig som har fått diagnos eller undrar över bipolär sjukdom.  Källa: Kändisar med bipolär sjukdom http://bipolar.forum24.se/bipolar-ntopic1637.html