Olika förutsättningar - samma ansvar för vår lycka
Vissa har turen att födas vid fullgod hälsa, med hälsosamt DNA utan anlag för psykiska eller fysiska sjukdomar. En del av dem kommer dessutom till snälla föräldrar som sätter deras väl och ve främst och ger dem en god uppväxt under trevliga förhållanden. Dessa människor är så otroligt avundsvärda, för de har fått de ultimata förutsättningarna för ett gott liv - till skillnad från väldigt många andra.
Andra föds med diverse anlag för psykiska besvär, kanske till föräldrar som fokuserar det mesta av sin tid och energi på annat än sina barn. Kanske råkar en sådan person dessutom ut för en bilolycka i ung ålder och lämnas med medicinsk invaliditet på något plan. Här har vi ett väldigt annorlunda scenario, men chansen att människor av dessa typer av olika öden växer upp på samma ort, går i samma skolor och sedan hamnar på samma arbetsplatser är ett faktum.
Medvetenhet & balans
Jag menar såklart inte att man kan leva ett kvalitativt liv om man har någon sjukdom eller har varit utsatt för prövningar och svårigheter, själv vill jag t ex klassa mig som en relativt lycklig person trots motsättningar. Men visst är det intressant att tänka på hur olika förutsättningar vi tilldelas och vad vi gör med dem? Jag har själv lite känslan av att det kan gå på två sätt för båda kategorierna. Givetvis förtjänar alla personer som går igenom svåra saker full empati och hjälp från samhället, men det är de som lämnar självömkan bakom sig som har chansen att ta sig förbi motsättningar och vända sina erfarenheter till något positivt. Likaså har den som aldrig får genomgå prövningar mycket lägre kapacitet att hamna ansikte mot ansikte med dem när de väl uppenbarar sig. Balans är väl nyckeln, som alltid.
Ha det fint!