Att regelbundet kolla upp sin hälsa, det är rätt bra att göra. Det är inte fel att göra regelbundna hälsokontroller. På Hälsokontrollen.nu så kan du hitta olika ställen att göra det på. Grejen är ju att vår hälsa, det är det bland det viktigaste vi har. Det är smart att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för sig själv, eller rättare sagt livsviktigt. Bland annat kan man genom hälsokontroller minska risken för sjukdomar och för tidig död, det har en studie gjord av Hjärt- lungfonden visat.
Vid vilken ålder är det bra att börja med hälsoundersökningar?
När man gör en hälsokontroll så innebär det att man får en möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och kunna förbättra den. Det kan vara bra att börja med en kontroll redan då man är 25-35. Man kan sedan göra en sådan ungefär var tredje år fram tills att man är 40, sen kan man göra 1½-2 års intervaller och efter 50 års ålder helst varje år.
En hälsokontroll består ofta av en undersökning av en läkare, samt samtal om hur man mår. Olika prover kan tas och så diskuterar man även om olika vanor. Läkare kan upptäcka olika saker vid en hälsokontroll. Vanliga saker de kan upptäcka är hjärt- och kärlsjukdomar som högt blodtryck, höga blodfetter, typ 2 diabetes, sköldkörtelrubbningar, vitaminbrist, njur-, lever och lungsjukdomar och så vidare.
Det är bra att ha koll på din hälsa och den kan göra att sjkkdomar kan upptäckas i tid.
Personliga assistenter, det kan man få om det är så att man behöver hjälp i vardagen med det som kallas för grundläggande behov. För att få personlig assistans i Lund eller personlig assistans i Malmö så måste man göra en ansökan om det. Sedan är det kommunen eller Försäkringskassan som gör en objektiv bedömning av dina behov. Det är vissa kriterier som ska uppfyllas. Din ålder avgör en del och du som är över 65 kan inte få assistans. Däremot får du behålla eventuell assistans som du beviljats före du blev 65.
Du måste tillhöra en personkrets
För att få asisstans måste man tillhöra en av tre personkretsar. Lagen beskriver dem så här:
Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Vad innebär grundläggande behov?
För att ha rätt till personlig assistans så är det även så att den som söker ska ha behov med hjälp kring det som kallas grundläggande behov. Detta omfattar bland annat personlig hygien, matning, klä av och på sig, hjälp med att andas samt andra saker. Om du behöver hjälp för att göra dig förstådd av din omgivning kan även det vara en anledning att få assistans.
Många är vi som känner oss stressade och att tiden inte räcker till. Det är en sak som tas upp på https://inifranochut.nu/. Att helt bli av med stressen kanske inte är grejen, men det går lära sig att hantera den och att varva ner. Det genom att använda dig av ett visst antal knep.
Bra knep för att varva ner
Ett bra sätt att varva ner är att andas djupt och ta djupa andetag. Det kan minska stress och skickar syre till hjärnan vilket hjälper dig att bli mer fokuserad. Det finns många bra andningsövningar att använda dig av.
Du kan även testa att spänna musklerna och släppa på spänningen. Även det är ett bra sätt att minska stressen i din kropp.
En bra övning för det är denna: Välj de områden som känns mest spända, det kan vara skuldrorna eller ländryggen, exempelvis. Ligg ner på rygg och spänn musklerna i området i 5 till 10 sekunder, släpp sedan spänningen i 10 till 20 sekunder. Upprepa flera gånger om du vill. Du kan göra detta med muskler i hela kroppen, börja vid fötterna och jobba dig uppåt.
Fler bra knep
Om du har hög stress, känner dig förvirrad eller okoncentrerad är det hög tid för en paus. Det är viktigt att landa i nuet för att minska stressen. Gör helt enkelt en sak i taget.
Att inse och acceptera att du har problem med stress är det första steget mot att bli en lugnare och gladare person! Acceptera att du är rädd och möt dina negativa tankar.
En annan sak du kan göra är att fundera på vad du mår bra av och vad som gör dig glad. Bestäm dig sedan för att göra de sakerna oftare.
Sist men inte minst, se til att röra på dig. Fysisk träning utlöser endorfiner som får oss att må bra. Men träning behöver inte betyda att du måste gå till gymmet eller springa en mil. Det räcker att du rör på dig mer i vardagen för att få effekt. Om du känner dig stressad av att behöva träna, gör inte avancerade saker.
En sjukskrivning på grund av sjukdom eller utmattning gör att du får vara hemma. Det kan då bli lätt tråkigt och enformigt. Dock är det ju bra att verkligen se till att vila och låta bli att göra en massa saker. Är det utmattning eller utbrändhet det beror på så är det dags att du lär dig att slappna av och tar hand om dig själv.
Du behöver inte ”passa på”
Många som går hemma och är sjukskrivna, de tänker att de nu ska passa på att göra de där sakerna de inte hunnit med annars. Det är ju kanske så att i din tidigare vardag har jobbet stressat sönder dig så att du inte hunnit med vissa saker. Men är du hemma just för att du stressat runt, så kan du inte göra en massa saker bara för att det nu finns tid för det så att säga. Det du måste lära dig är att slappna av. Hur du gör det bäst, det vet bara du. Kanske du vill ligga i sängen och läsa böcker, eller hänga i soffan med serier. Kanske du vill testa e-sport, läs då denna dota-guide. Gör saker bara för att det är roligt, inte för att det är ett måste att passa på. Det är helt ok att slappna av och vila. Sedan finns det så klart måsten i form av att betala räkningar eller ha kontakt med Försäkringskassan eller läkaren. Men där kan du be om hjälp från en närstående med flera saker. Saker du ska låta bli att passa på att göra är saker som att städa ur förrådet, svara på massa mail, dammsuga hela huset med mera. Sådana saker är inte viktiga just nu. Det viktiga är att bli frisk!
Bra saker att göra då du är sjukskriven
Du kanske tänker att det är svårt att gå från att göra tusen saker till att göra inget. Och det är förvisso det. Det kan vara bra att skriva en lista över det du ”får” göra. Det kan då vara lättare att slappna av. Se det inte som en ”måste att göra lista”. Gör det du känner för, när du känner för det. Du måste inte bocka av listan.
Saker du kan ha på din lista:
Dricka te/kaffe och mysa under en filt
Ta ett varmt bad
Läs en bok
Se en serie
Gör en lista med låtar på spotify som gör dig glad
Ta en skogspromenad, stanna upp, lyssna på fåglarna, titta på träden.
Skriv dagbok
Måla i en mindfulnessbok eller målarbok
Lägg ett pussel.
Skriv ett brev till dig själv. Skriv bara fina och peppande saker.
Spela dataspel
Andra saker att göra
Det är viktig att även göra andra saker, så snart du orkar. Motion kan vara bra, då forskning visat att det är bra för dem som inte mår så bra. Du måste inte ta dig till ditt vanliga gym och köra på som innan, det viktiga är bara att du rör på dig. Det kan vara ett bra hjälpmedel för att bekämpa ångest och depression. Sedan är det även viktigt med social kontakt. Dock kan det vara jobbigt i början av en sjukskrivning. Om du tycker det är utmattande att träffa folk just nu så kanske du ändå kan bestämma träff med en god vän eller familjemedlem och komma överens i förväg om att ni bara ska umgås i en halvtimme eller annan valfri tidsperiod som känns lagom.
Det finns så otroligt många olika former av ohälsa. Vissa har funktionsnedsättningar i sitt DNA och startar livet med ett handikapp. Andra drabbas av olyckor eller utsätts för våld av olika slag. En del mår dåligt i perioder, andra mer eller mindre hela livet. Många får lindring med hjälp av terapi eller mediciner medan andra får hitta helt egna lösningar. Ohälsa som kommer inifrån är svårhanterad och det är inte alltid tydligt varför man mår dåligt eller vilken riktning man bör gå för att må bättre.
Projicering
Inte sällan projicerar vi vårt dåliga mående på yttre faktorer. Vi tror att hade vi bara haft mer pengar/varit vackrare eller levt i ett annat samhälle, då hade vi mått bra. Så är det sällan. Lycka och välmående kommer inifrån. Med det sagt ska inte alla försök till en bättre tillvaro överses. Man kan mycket väl vilja tjäna mer pengar, flytta eller unna sig själv skönhetsbehandlingar av typen fillers Stockholm utan att för den sakens skull höra till kategorin olyckliga människor som febrilt letar själslig smärtlindring på fel ställen. Nyckeln är att lära känna sig själv och hela tiden fråga sig själv vad det är man vill få ut av varje medveten handling, samt huruvida sannolikheten att man får det man söker är rimlig.
Att jaga utveckling och att försöka vara den bästa versionen av sig själv ligger i människans natur och är inte något man bör motsträva. Samtidigt kan man förstås vara tillåtande mot sig själv och acceptera att man har brister - för det har alla. Ingen är perfekt.
Man kan inte försäkra sig mot något här i livet, så termen försäkring är enligt min åsikt rejält snedvriden. Man kan inte försäkra sig mot saker som sjukdom, olyckor, brustet hjärta eller ens fattigdom. Man kan förstås arbeta preventivt för att undvika att drabbas men inget är "fool proof". Så vad är då försäkringar till för? Jo, försäkringar tecknar man för att klara den ekonomiska stöten som följer när man råkar ut för hemskheter. Den som skadar sig vid en olycka till exempel, den kanske inte kan återgå till ett vanligt jobb, eller ens en "vanlig" vardag. Vem ska då betala för mat, uppehälle, mediciner och annan hjälp man kan tänkas behöva? Eller ens sjukhusvistelsen? Det är där försäkringen kommer in och täcker upp.
Ersättning hjälper
Man kan också få ersättning vid t ex medicinsk invaliditet. Då får man en engångssumma som beror på graden av invaliditet samt vilket försäkringsbelopp man valt. Summan betalas ut en enda gång och ofta flera år efter olyckan eller sjukdomen som orsakade tillståndet hände. Det finns mycket att läsa i ämnet och det är vettigt att hålla sig informerad om sådant. Det är viktigt att göra sina val. Det är viktigt att försäkra sig - inte mot olycka eller sjukdom, men mot den misär man eventuellt kan hamna i i svallvågorna. Det kan göra enorm skillnad för livskvaliteten.
Det där ordet, olycka, är så ledsamt på något sätt. Det vi alla strävar efter i livet är i grund och botten en enda sak: lycka. Att då drabbas av en olycka på ett eller annat sätt låter som den hårdaste av öden. Man kan se så på saken om man vill, men man gör nog ändå bäst i att låta bli.
En olycka kan föra med sig en mängd olika konsekvenser, dels för hälsan givetvis, om man drabbas av någon form av permanent skada eller medicinsk invaliditet, men även för psyket eller i ett följande led ens ekonomi, status, ens relationer eller livsutsikter i allmänhet. Psyket styr väldigt mycket, men är skört. Viss hjälp finns att få, dels i form av samtalsterapi, men också i form av mediciner. Det finns i alla fall alltid hopp och det väl kanske dit jag vill försöka komma.
Det finns alltid hopp om lycka efter olyckan
Efter en olycka finns det mycket att hantera. Man går ofta igenom händelseförloppet om och om igen, som att man på något sätt skulle kunna förändra det som skedde. Det är en naturlig reaktion, men inte särskilt hjälpsam. Det är bra att försöka leda om sådana tankar. Självklander leder heller inte till någon bra plats och hjälper ingen. Känner man sig nedbruten måste man be om hjälp och kan man se lite ljus i sin tillvaro så är det väldigt bra att fokusera på det så mycket man kan; använda det för att bygga en ny tillvaro. Planer man hade får modifieras och drömmarna kanske får omdirigeras, men det finns alltid hopp om lycka efter en olycka. Alltid.
Ofta upplever den som befinner sig i en manisk fas i sin bipolära sjukdom sig som oövervinnlig. Kreativiteten är på topp, liksom självförtroendet och inte sällan följer en arrogant känsla av att vara bättre än alla andra. Man sover mindre och är det riktigt illa så sover man inte alls och man får en förvriden uppfattning om begränsningar och livets skörhet. Vissa bipolära människor skadar sig oavsiktligt under den maniska fasen eftersom de tror att de t ex kan hoppa från tak utan att skada sig o.dyl.
Mani känns till en början fantastiskt men får förödande konsekvenser för den egna hälsan liksom relationerna till andra människor.
Det finns idag många diagnoser att få och innan man fått en ordentlig utredning är det lätt hänt att man feldiagnosticerar sig själv. ADHD förväxlas lätt med Bipolär sjukdom för en oinvigd. Allt fler får idag en ADHD-diagnos. Titta på klippet för att lära dig mer om denna avvikelse.
Det finns ett flertal olika affektiva syndrom. Dessa i sin tur kan delas in i periodiska affektiva syndrom och kroniska. Periodiska affektiva syndrom består av bipolära och unipolära varianter. Ett exempel på en bipolär variant är det som i vardagstal kallas för manodepressivt syndrom. Ett exempel på en unipolär variant är årstidsbundna affektiva syndrom eller det som i vardagstal kallas höstdepression
Höstdepressioner har många gemensamma drag med andra former av depression men det finns också några tydliga skillnader. Höstdepressioner utmärker sig genom en överdriven eftermiddags- och kvällströtthet och ett extremt sug efter snabba kolhydrater. Andra former av depression utmärks av morgontrötthet och en ovilja att kliva upp ur sängen. Nedstämdheten är genomgående för alla former av depression men är inte så kraftig vid höstdepression. Självmordstankar förekommer vid depression men är mycket ovanliga vid höstdepression.
På bloggen Vardagspsykologi kan man läsa mer om höstdepression. Där framgår det att förändringar i ljusförhållanden spelar in. Skillnaden mellan det långvariga och starka sommarljuset och de korta vinterdagarna har en typisk inverkan vid höst-/vinterdepression. Ärftlighet är också en påverkansfaktor.
Trots att höstdepressioner kan vara i flera månader är de möjliga att behandla utan psykofarmaka. Detta beror antagligen på att nedstämdheten, orkeslösheten, irritabiliteten, huvudvärken och ångesten är mildare.
Tre saker man kan göra för att dämpa höstdepression är:
Vistas utomhus dagtid och se till att få in ljus i ögonen.
Motionera regelbundet (t.ex. genom att ta raska promenader mitt på dagen).
Gör aktiviteter som är roande.
Vid kraftig depression slutar man att ha roligt åt den typ av aktiviteter som man brukar ha roligt åt. Vid höstdepressioner är dessa aktiviteter viktiga för att komma ur depressionen.
Vid depression är det känt att signalämnet serotonin förekommer i för låga doser i hjärnan. Här behövs vanligtvis psykofarmaka för att hjälpa hjärnan att hantera de låga halterna. Vid höstdepression kan man påverkan nivåerna av serotonin med ganska enkla medel. Läs mer i Hälsobloggen för att få mer insyn i grunderna för serotonin och hur man höjer serotoninnivåerna.
Till att börja med ska man se till att man får i sig tillräckligt av aminosyran tryptofan. Veganer som inte får i sig tillräckligt med protein eller personer som äter för mycket snabba kolhydrater är i riskzonen. Ät proteinrik mat som fisk, ost eller sesamfrön.
Precis som det framgår ovan ska man vistas i dagsljus, motionera och ha roligt. När det gäller rörelser räcker det att utföra repetitiva rörelser för att öka serotoninhalten. Att klappa händerna en stund är ett exempel. Att få regelbunden massage kan bidra till ökade nivåer av serotonin.
Vid svåra former av depression är dessa metoder inte tillräckliga. Då behövs sannolikt både psykofarmaka och psykoterapi.
Autism är en annan diagnos man kan få som även den i vissa hänseenden kan påminna om ADHD eller Bipolär sjukdom, särskilt om den är så kallad "högfungerande" autism. En autistisk person har ofta svårt i sociala sammanhang, med att förstå sina medmänniskors underliggande kommunikation. De förstår inte ironi särskilt väl och inte heller sådant som sägs "mellan raderna". Autism kan vara ett väl dolt handikapp som försvårar livet oerhört för den drabbade.
När jag var liten, och inte hade så stora bekymmer som jag har nu, så drömde jag om att bo i ett slott. Jag ville ha rustning som riddarna, och det skulle finnas damer i långa klänningar. Det var ett barns drömmar såklart, inspirerade av sagor och filmer. Idag är jag vuxen, men drömmar om hur jag vill bo har jag fortfarande.
Det jag helst av allt vill göra är att bygga ett hus. Inte själv, utan med hjälp av någon som kan såklart. Jag har kollat på flera olika ställen där de säljer hus som https://www.movehome.se till exempel, och jag har också beställt hem ett flertal olika kataloger. Det jag kan säga efter att ha kollat är att det hade varit enklare om det bara fanns två typer av hus...
Behöver jag två våningar?
Det finns hus med källare, utan källare, med vind, eller med två våningsplan... Hus i vinkel, sluttningshus och jag vet inte vad. Att välja är inte lätt! Men jag satte mig ändå igår och kollade hos Movehome och testade deras virtuella husbyggare. Det var lite skoj faktiskt att se hur huset förändras medan jag gör mina val. Man såg också hur priset förändrades i takt med att tillvalen klickades i. Det jag vet är att jag nog vill ha ett hus i ett plan, utan någon övervåning eller källare. Sen om det är rakt eller i en vinkel det spelar inte så stor roll. Huvudsaken är att jag en dag får ett hem jag kan kalla mitt eget.
Lider du av olika faser av depression, nedstämdhet och apati varvat med extremt gott självförtroende, enorm energi och kreativitet? Då kan du vara bipolär.
En diagnos ställs, och ska inte ställas, lättvindigt. Särskilt inte när det handlar om en så allvarlig sjukdom som bipolaritet. Det kan dock vara en enorm hjälp, till och med rädda livet på en människa, att få diagnos ställd och psykiatrisk hjälp om man faktiskt är drabbad.
Ju äldre jag blir desto mer anser jag att alla människor behöver professionellt samtalsstöd i olika skeden av livet. Vi skulle nog alla må så otroligt mycket bättre i allmänhet om vi gav oss själv möjlighet att söka hjälp när livskriser dyker upp. Detta gäller från unga barnsben till långt upp i åldern. Psykologstöd och samtalsterapi var länge tabu men det har de senaste åren verkligen börjat släppa och idag finns det otroligt många olika terapiformer som man kan testa. Allt passar inte alla men det finns något för var och en.
Alla mår bra av terapi
Är man sjuk, alltså diagnostiserad med någon form av bipolär sjukdom, panikångest, schizofreni eller så, då är besöken till psykiater och psykolog direkt nödvändiga. Men det innebär inte att alla som går till dessa läkare och specialister har denna typ av allvarliga sjukdomar och problem. Livet i sig är tufft att hantera och det finns ju metoder för att göra det lite mindre tufft.
På Pusselbitar Terapi välkomnas alla som vill öka sin livskvalitet. Kanske är du högkänslig? Eller så basar du över en arbetsplats där du önskar stärka motivation och teamkänsla? Man guidas mot att "komma hem i sig själv", vilket är en resa egentligen, mer än ett mål.
Vill man ge sig själv en riktigt fin present så är terapi ett säkert kort. Förbättrad livskvalitet är ovärderligt.
Det är skillnad mellan att vara ledsen, nedstämd och på att lida av depression. I de första två tillstånden så finns det yttre anledningar till varför man mår som man gör medan den deprimerade personen i regel har strul med kroppens kemiska signaler. Sorg och nedstämdhet drabbar oss alla genom livet, vid tillfällen som uppbrott, dödsfall eller drastiska förändringar. Depression kan också utlösas av sådana händelser, men också utan att något så drastiskt inträffar. Den som lider av depression behöver ofta hjälp i form av antingen samtalsterapi eller medicinering, men ofta både och.
Depression är en av de två tillstånden som med jämna mellanrum drabbar den bipolära människan och ibland blir det så allvarligt att det är risk för personens liv. Den som någon gång upplevt djup depression kan utveckla ångest av rädsla att återigen kastas ned i det outsägliga mörker som en depression innebär.
Bipolär sjukdom är en neuropsykiatrisk åkomma som till största del anses vara genetiskt betingad. Trauman, stress och vissa preparat kan trigga igång en underliggande bipolär sjukdom. Man kan inte testas rent fysiologiskt för bipolär sjukdom; det finns inga fysiska tecken på denna åkomma. Endast en psykolog kan ställa diagnosen bipolär sjukdom och den baseras på den drabbades egna upplevelser, berättelser och beskrivningar av sin livssituation, samt på hennes beteende. En erfaren läkare brukar snabbt kunna se om en person befinner sig i ett depressivt eller maniskt tillstånd.
Vad är bipolär sjukdom?
Den som lider av bipolär sjukdom lever i regel i cykler som i fasansfull berg- och dalbana, där ett någorlunda normalt tillstånd varvas med deprimerade perioder följt av maniska sådana. Det är en farlig sjukdom för den som är drabbad. För deras anhöriga är det påfrestande. Om svängningarna är kraftiga kan personen bli självmordsbenägen i de deprimerade skoven, medan hon får en stark övertro till sina förmågor under sin maniska period - båda tillstånden är farliga för den som drabbats. Mellan varven brukar de fungera, kanske som vem som helst, men lever hela tiden med hotet om nya skov som kan komma när som helst. Denna beskrivning är den vanligaste formen av bipolär sjukdom och brukar i folkmun kallas manodepression.
Andra varianter av bipolär sjukdom är:
Bipolär sjukdom typ 2 - i denna variant brukar depressionen vara mer framträdande och de maniska skoven mildare.
Rapid cycling - när skoven pendlar i mycket hög fart. När man har fler än fyra perioder av mani eller depression per år kallas det rapid cycling.
Depression och mani samtidigt - denna form av blandepisoder drabbar ungefär en av tre som lider av bipolär sjukdom.
